English Denmark Finland Norway Sweden
Strongstart for Women - fertility boosting supplement

Fler bilder på denna hälsokost produkt

  • Strongstart for Women - fertility boosting supplement

Strongstart för Kvinnor - Fertilitets- befrämjande kosttillskott för kvinnor med infertilitets problem (ofrivillig barnlöshet)

Bli först med att recensera denna kosttillskott produkt online på nätet

Lagersaldo: I lager

Vanligt pris 399,00 kr

Specialpris: 349,00 kr

Kosttillskott Produkt Översikt

Strongstart för Kvinnor är ett unikt fertilitetsbefrämjande kosttillskott för kvinnor med infertilitets problem (ofrivillig barnlöshet). Ofta har näringsbrister inverkan på fertiliteten både hos män och kvinnor. Intag av optimala doser av vitaminer och mineraler kan öka chanserna för graviditet.

Produktbeskrivning för detta hälsokost kosttillskott

Lamberts ® StrongStart ® för kvinnor innehåller optimala nivåer av alla viktiga mikronäringsämnen som forskning visat kan befrämja kvnnors fertilitet och motverka infertilitets problem (ofrivillig barnlöshet) orsakade av näringsbrister. Kosttillskottet innehåller mikronäringsämnen som kroppen behöver både före och under graviditeten.

Programmet består av en multinutrient tablett per dag plus en omega 3 kapsel. Otillräckligt intag av mikronäringsämnen hos kvinnor har kopplats till en rad hälsoproblem, inklusive nedsatt immunförsvar, blodbrist, trötthet och låg födelsevikt.


Strongstart för kvinnor


Huvudingredienser:
Folsyra - Detta är för att minska risken för neuralrörsdefekter, samt för att folsyra också tros spela en viktig roll för att öka chanserna att kunna bli gravid.
B-vitaminer - Komplettering och intag av B-vitaminer har varit förenat med en minskad risk för ovulatoriska infertilitets problem.
C-vitamin och Selen - Antioxidant status har visat sig kunna vara kopplade till lutealfas fel och därför rekommenderas att intaget av antioxidanter bör ökas genom extra tillskott för att optimera chanserna att bli gravid.
Järn - En stor studie visade att den totala icke-hem-järn intaget, främst konsumerade som tillskott, förknippades med minskad risk för infertilitets problem hos kvinnor.
Krom - Detta kan vara viktigt för kvinnor som försöker bli gravida som lider av polycystiskt ovariesyndrom, eftersom detta ofta åtföljs av rubbad blodsockerbalans.
Omega 3-fettsyror - Ett minimum intag av 200 mg per dag av DHA under graviditeten slogs fast vid ett europeiskt forsknings konferens att moderns omega 3 intag kan minska risken för tidig förlossning.

Näringsvärde: Innehåll per tablett: Vitamin D 10 mikrogram, E-vitamin 20mg, vitamin K 70μg, Vitamin C 70 mg, 10 mg Tiamin, riboflavin 10mg, Niacin 20mg, Vitamin B6 10 mg, Folsyra 400μg, vitamin B12 6μg, biotin 150 mikrogram, pantotensyra 5 mg, Kalcium 75mg, Magnesium 150mg, Järn 17mg, Zink 15mg, koppar 1 mg, mangan 2 mg, Selen 100μg, krom 200μg, 150 mikrogram jod, Kolin 5mg bitartrate, Inositol 5mg, Omega 3 kapslar: Innehåll per kapsel: fiskoljakoncentrat 1100mg och ger Omega 3 fettsyror 700mg varav: Eikosapentaensyra (EPA) 360 mg, dokosahexaensyra (DHA) 240mg.


Övriga Ingredienser:

Vitamin & Mineral Tablett: dikalciumfosfat, cellulosa, magnesiumoxid, tablettdrageringen (hypromellos, Färger: titandioxid och järnoxider), stearinsyra, kiseldioxid, Tvärbunden cellulosagummi, magnesiumstearat.

Omega 3-kapslar: Kapselhölje (Gelatin och glycerin).

Dosanvisning:

Ta en multivitamin och mineral tablett per dag, plus en Omega 3 kapsel. Kosttillskotten bör helst tas tillsammans med en måltid eller strax efter en måltid. Överskrid inte det rekommenderade intaget. Kosttillskott bör inte ersätta en varierad kost.


Doser per förpackning: 30 tabletter, 30 kapslar (1 månads förbrukning)

 

Förskningsrön om infertilitet hos kvinnor - Rätt näring för att öka chansen att bli gravid

Ofrivillig barnlöshet drabbar ca 10-15 procent av alla par i Sverige (1). Orsakerna är bl.a. störning av ägglossningen eller skador på äggstockarna orsakade av könsjukdom. Även fetma kan orsaka försämrad ägglossning (1). Hos män är orsaken oftast lågt antal spermier eller nedsatt funktion hos spermierna. Inom funktions- och näringsmedicin anser man att näringsbrister kan bidra till oförmåga till befruktning både hos kvinnor och hos män. I Sverige talas det sällan om att näringsbrister kan vara en faktor vid nedsatt fertilitet. Det finns många multivitaminer för redan gravida och ammande men inte direkt någon som istället helt fokuserar på näringsämnen för att öka chanserna att bli gravid. Det alternativ som finns tillgängligt är i stort sett endast provrörsbefruktning, s.k. in vitro fertilisering (IVF). Det fokuseras mest på kvinnors förmåga att bli gravida och mannens eventuella näringsbrister, som kan vara orsaken till den uteblivna graviditeten, glöms ofta bort.

Inom funktions- och näringsmedicin jobbar man med något som på engelska kallas pre-conception care, vilket betyder att man, innan man ens börjar försöka bli gravid, på ett så bra sätt som möjligt förbereder kroppen för graviditeten. Genom att maximera intaget av de näringsämnen som kroppen behöver samt att rensa ut eventuella gifter, kemikalier och metaller från kroppen ökar chansen för en graviditet och samtidigt minskar risken för eventuellt sjukdomar senare i livet (2). I denna artikel diskuteras olika näringsämnen och hur dessa kan bidra till att öka chanserna för en graviditet.

Kvinnor

Lutealfasdefekt är ett vanligt förekommande endokrin (hormonrelaterad) sjukdom som förknippas med infertilitet och missfall. Problemen tros bero på för låg produktion av progesteron, vilket kan orsaka otillräcklig utveckling av livmodersslemhinnan. Man har hittat lägre nivåer av antioxidanter som askorbinsyra (C-vitamin), alfa-tokoferol (E-vitamin) och glutation (en av kroppens egna antioxidanter) hos patienter med lutealfasdefekt (3). Oxidativ stress tros vara en bidragande faktor då nivåerna av lipoperoxidering är förhöjda hos dessa patienter. I en studie där 76 kvinnor fick 750mg askorbinsyra dagligen ökade nivåerna av progesteron hos 53 procent av deltagarna och 25 procent blev gravida (3). Det är dock oklart om effekten hade att göra med askorbinsyrans antioxidanta egenskaper eller via någon annan mekanism.

Vitamintillskott

Intag av tre eller fler multivitamintabletter i veckan skulle kunna förhindra 20 procent av fall av ovulatorisk infertilitet enligt forskarna av en stor kohortstudie på 18 500 kvinnor (4). Det var framförallt B-vitaminerna i dessa multivitamintabletter som förknippades med lägre risk, då speciellt folsyra. En mutation på ett enzym involverad i folsyrametabolism och metyleringscykeln, metylentetrahydrofolatreduktas (MTHFR), ökar behovet av folsyra och detta skulle enligt forskarna kunna vara en förklaring. I en studie fann man att kvinnor med en mutation på MTHFR, hade nedsatt respons av follikelstimulerande hormon (FSH) (5). En studie visade att intag av folsyratillskott var vanligare hos kvinnor som blev gravida inom de tre månader studien pågick än hos de som inte blev gravida (6). Folsyra är nödvändigt för att undvika ryggmärgsbrock och neuralrörsdefekter. Neuralröret är föregångaren till hjärnan och det stängs inom fyra veckor från befruktning och därför är det rekommenderat att tillgodose folsyrabehovet redan innan graviditeten påbörjas (7). I en Ungersk studie såg man en ökning av fertilitet hos kvinnor som tog en multivitamintablett (innehållande vitaminerna A, B1, B2, B5, B6, B12, C, E, biotin och folsyra samt vissa spårämnen) jämfört med kontrollgruppen som endast fick spårämnen (8). En nyligen publicerad Dansk studie på nästan 36 000 kvinnor visade att intag av multivitaminer innan och tidigt i graviditeten minskade risken för för tidigt födande hos kvinnor med BMI under 25 (ej överviktiga) med 16%. En av anledningarna till att man inte såg en minskad risk hos överviktiga kan ha att göra med att de har större näringsbehov än ej överviktiga. Multivitaminintag minskade risken för barn som var små för graviditetslängden (small for gestational age) med 10-20% när de togs innan graviditeten och 33% när de togs i början av graviditeten (9).

Magnesium är ett mineral som associerats med infertilitet hos kvinnor (10). En liten men ändå relevant studie visade att hos kvinnor som fick tillskott av magnesium och selen ökade nivåerna av magnesium i de röda blodkropparna och funktionen av glutationperoxidas (ett antioxidantenzym) i de röda blodkropparna (10). Alla de 12 kvinnorna som deltog i studien och som trodde att de var infertila, blev gravida inom åtta månader efter studien och födde friska barn.

Järn är viktigt för utvecklingen av äggblåsan (innehåller äggceller) och transportproteinet transferrin är troligtvis involverat i utvecklingen av ägget. En studie visade att kvinnor med högre intag av non-hem järn (från växtriket och i tillskott) hade minskad risk för ägglossningsinfertilitet (11). Järn från animaliska källor (hem) hade inte denna effekt.

Blodsockerkontroll

Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) är en vanlig orsak till infertilitet hos kvinnor och en av de bidragande orsakerna till syndromet är insulinresistens som är relaterat till obalanserat blodsocker. Regelbunden motion och kost som balanserar blodsockret (t.ex. mat med låg glykemisk belastning) minskar risken för insulinresistens. Krom är ett spårämne som är viktigt för hanteringen av glukos genom att förbättra funktionen av insulin. Studier visar att tillskott av krom pikolinat kan förbättra hanteringen av glukos hos personer med insulinresistens (12) och kan vara ett lovande bidrag i behandlingen av PCOS (13).

Omega 3

Omega 3-fettsyrorna dokosahexaensyra (DHA) och eikosapentaensyra (EPA) har som bekant många främjande hälsoegenskaper, bl.a. för att minska inflammation och blodfetter. De är även viktiga beståndsdelar av hjärnan och är viktiga för utvecklingen av hjärnan hos foster. Brist på omega 3-fettsyror förknippas även med förlossningsnedstämdhet, så kallad postnatal depression, och menssmärtor då dessa kan förvärras av för höga nivåer av omega 6 i förhållande till omega 3 (14). PCOS, som beskrivs ovan, har associerats med brist på omega 3 (14). Då omega 3-fettsyror ökar blodflödet till livmodern är det troligt att detta kan öka chansen att bli gravid (14). En studie på över 8 000 kvinnor, som publicerades i the British Medical Journal, visade ett tydligt samband mellan lågt intag av fisk (>0,15g långkedjade omega 3-fettsyror eller 15g fisk dagligen) och låg födelsevikt, för tidig födsel samt intrauterin tillväxthämning (15). Mindre risk såg man hos de kvinnor som hade hög konsumtion av fisk. Eftersom fisk kan innehålla gifter och tungmetaller kan ett kosttillskott med omega 3 vara ett bra alternativ för att få i sig dessa fettsyror.

Diskussion

Syftet med denna artikel är att uppmärksamma behovet av rätt typ av näring för att öka chanserna till graviditet. Generella råd till kvinnor som försöker bli gravida är att motionera regelbundet, inte dricka alkohol eller röka, äta näringsrik och nyttig mat. Om detta tillämpas tillsammans med den information som beskrivs i denna artikel kan förhoppningsvis chansen att bli gravid öka något. En annan orsak till manlig infertilitet tros vara kemikalier i vår mat och miljö som har östrogeneffekt, giftiga metaller (bly, kadmium, arsenik och kvicksilver) (21) och detta kan vara värt att ta reda på mer om ifall det misstänks att det är mannens fertilitet som är problemet. Då kan en avgiftningskur vara att rekommendera.

Trots att det finns mycket som tyder på att oxidativ stress kan vara en av de bakomliggande orsakerna till infertilitet ingår inte antioxidanter i de rekommendationer som ges för ökad chans till graviditet. Antioxidanter är beroende av varandra för att kunna reduceras tillbaka efter att ha blivit oxiderade, d.v.s. återanvändna. Detta gör att det är viktigt att kombinera antioxidanter, t.ex. C- och E-vitamin. Även andra näringsämnen arbetar synergistiskt och det är viktigt att komma ihåg att de fungerar bäst tillsammans med andra näringsämnen och därför inte enbart fokusera på enskilda näringsämnen, utan att se helheten och hur de arbetar tillsammans.

Det vore intressant att se fler studier som tittar på det mer långsiktiga perspektivet av näringsterapi före och under gravidet samt under amning med uppföljning av de foster och barn som deltagit i studierna och hur deras hälsa utvecklas.

Enligt vad som kallas Barker–hypotesen* kan näringsbrist i livmodern i början av graviditeten orsaka programmering av vissa funktioner, t.ex. blodtryck, insulinrespons, kolesterolmetabolism, koagulering och hormoner, vilket kan leda till ökad risk för hjärt-kärlsjukdom senare i livet (2). Detta är p.g.a. att de celler som delar sig tidigt i ett fosters utveckling och som senare kommer att bilda organ och körtlar (som utsöndrar hormoner) inte utvecklas ordentligt om näring saknas. Ett tydligt bevis på vikten av rätt näring för att uppnå nödvändiga förutsättningar för optimal funktion och hälsa.

*Mer information om Barkers hypotes finns på http://www.thebarkertheory.org/.

Läs gärna mer om vitaminers inverkan på fertiliteten här

Ofrivillig barnlöshet - Forskning, Tips och Resurser

Referenser

(1) Socialstyrelsen – Folkhälsorapport 2009 sid 270 (http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-71/Documents/9_Sexuell.pdf)

(2) Barker D.J.P. Fetal origins of coronary heart disease. BMJ. 1995;311(171

(3) Henmi H, Endo T, Kitajima Y, et al. Effects of ascorbic acid supplementation on serum progesterone levels in patients with a luteal phase defect. Fertil Steril 2003;80:459–61.

(4) Chavarro J.E, Rich-Edwards J.W, Rosner B.A. Use of multivitamins, intake of B-vitamins, and risk of ovulatory infertility. Fertil Steril. 2008;89:668-676

(5) Thaler C.J. Effects of the Common 677C>T Mutation of the 5,10-Methylenetetrahydrofolate Reductase (MTHFR) Gene on Ovarian Responsiveness to Recombinant Follicle-Stimulating

Hormone. American Journal of Reproductive Immunology. 2006;55:251-258

(6) Inskip H.M, Crozier S.R, Godfrey K.M. et.al. Women’s compliance with nutrition and lifestyle recommendations before pregnancy: general population cohort study. BMJ. 2009;338:b481

(7) Wald N. Folic acid and the prevention of neural tube defects. Annals New York Academy of Sciences. 1993;678:112-129

(8) Czeizel A.E, Métneki J, Dudás I. The effect of preconception multivitamin supplementation on fertility. Internat J. Vit. Nutr. Res. 1996;66:55-58

(9) Catov J.M, Bodnar L.M, Olsen J et.al. Periconceptional multivitamin use and risk of preterm or small-for-gestational-age births in the Danish national birth cohort. Am J Clin Nutr. 2011;94:906-912

(10) McLaren Howard J.M, Davies S, Hunnisett A. Red cell magnesium and glutathione peroxidase in infertile women – effects of oral supplementation with magnesium and selenium. Magensium Research. 1994;7:49-57

(11) Chavarro J.E, Rich-Edwards J.W, Rosner B.A. Iron intake and risk of ovulatory infertility. Obstetrics and Gynecology. 2006;108(5):1145-1152

(12) Anderson R.A. Chromium, glucose intolerance and diabetes. Journal of the American College of Nutrition. 1998;17(6):548-555

(13) Lydic et.al. Chromium picolinate improves insulin sensitivity in obese subjects with polycystic ovarian syndrome. Fertility & Sterility. 2006;86(1):243-6

(14) Saldeen P, Saldeen T. Women and Omega-3 fatty acids. Obstetrical and Gynecological survey. 2004;59(10):722-730

(15) Olsen S.F, Secher N.J. Low consumption of seafood in early pregnancy as a risk for preterm delivery: prospective cohort study. BMJ. 2002;324:1-5

(16) Song JG, Norkus PE, Lewis v. Relationship between seminal ascorbic acid and sperm DNA integrity in infertile men. International journal of andrology. 2006;29:569-575

(17) Eskenazi B et.al. Antioxidant intake is associated with semen quality in healthy men. Human Reprodution. 2005;20(4):1006-1012

(18) Fraga CG et.al. Ascorbic acid protects against endogenous oxidative DNA damage. Proc. Natl. Acad. Sci. 1991;88:11003-11006

(19) Dawson EB, Harris WA, Rankin WE, et al. Effect of ascorbic acid on male

fertility. Ann N Y Acad Sci 1987;498:312–23

(20) Keskes-Ammar L et.al. Sperm oxidative stress and the effect of an oral vitamin E and selenium supplement on semen quality in infertile men. Archives of Andrology. 2003;49:83-94
(21) Scott R, Macpherson A, Yates RWS et.al. The effect of oral selenium supplementation on human sperm motility. British Journal of Urology. 1998;82:76-80

(22) Omu AE, Dashti H, Al-Othman S. Treatment of asthenozoospermia with zinc

sulphate: andrological, immunological and obstetric outcome. Eur J Obstet

Gynecol Reprod Biol 1998;79:179–84

(23) Chia S-E, Ong C-N, Chua L-H et.al. The comparison of zinc concentrations in blood and seminal plasma and the various sperm parameters between fertile and infertile men. J Andol. 2000;21:53-57

(24) Stankovic H, Mikac-Devic D. Zinc and copper in human semen. Clin Chim

Acta 1976;70:123–6

(25) Wong W.Y, Merkus H.M.W.M, Thomas C.M.G. Effects of folic acid and zinc sulfate on male factor subfertility: a double-blind, randomized, placebo-controlled trial. Fertility and sterility. 2002;77(3):491-498

(26) Aydin S, Inci O, Alagöl B. The role of arginine, indomethacin and kallikrein in the treatment of oligoasthenospermia. International Urology and Nephrology. 1995;27(2):199-202

(27) Keller D.W, Polakoski K.L. L-Arginine stimulation of human sperm motility in vitro. Biology of reproduction. 1975;13:154-157

(28) Lenzi A, Sgrò P, Salacone P et.al. A placebo-controlled double-blind randomized trial of the use of combined L-carnitine and L-acetyl-carnitine treatment in men with asthenozoospermia. Fertility and sterility. 2004;81(6):1578-1584

(29) Moncada M.L, Vicari E, Cimino C. et.al. Effect of acetylcarnitine treatment in oligoasthenospermic patients. Acta Europaea Fertilitatis. 1992;23(5)

Produktetiketter för detta tillskott

Lägg till dina egna hälsokost produkt etiketter online:
Använd mellanslag för att åtskilja etiketter. Använd apostrof (') för fraser.
 

Välj din valuta online

Online Hälsokost Nyheter

 

Varukorgen

Du har inga hälsokostprodukter i din varukorg.

 

Nyhetsbrev från Hälsokostbutiken

Månadens hälsokostfråga

Ska EU få bestämma om doserna på kosttillskott?